Mika Lundh, ponnyryttare på högsta nivå

Jag heter Mika Lundh och tävlar inom ponnyhoppning. I skrivande stund har jag tre ponnyer hemma, varav två som jag aktivt tävlar. Dessa två, c-ponnyer, tävlar båda på MsvA nivå. Jag satsar på det största vilket verkligen leder mig till inte bara den praktiska och fysiska träningen, utan även den mentala. 

Under snart ett års tid har jag tränat mitt mentala med Sporre Academy och Maria. Så för ett snart år sedan så hade jag mitt första möte med Maria. Då hade jag precis gått över från b-ponny och hade en ungponny samt en c-ponny som vi precis fått hem från Irland. På b-ponny satsade jag på SM, men jag nådde inte dit. Kanske på grund av att jag inte räckte praktiskt sätt eller att corona kom till världen, men enligt min teori låg det till stor del i den brutala nervositeten inför varje gång jag hade möjlighet att sätta ett kval. Av den anledningen tog vi med en ny häst, ny kategori och ny start kontakt med Maria för att träna min mentala kapacitet. 

Att kunna bearbeta nervositet, förbereda sig mentalt, analysera och hantera är saker jag under detta år har fått träna på med olika metoder. När jag sedan säger att jag på ett år kunnat jobba med att vara nervös inför kval till SM till att stå på SM prisutdelning som 5a säger ganska mycket. Vi har arbetat på att kunna vidarebefordra ett lugn från mig till hästen med bara mentalitet, tänk och enkla känslor. Jag har lärt mig att med att bara visa och hemma träna på lugn inom mig själv har jag kunnat föra över det till mina hästar, vilket inte bara ger lugn till oss utan också en samhörighet. Med en av mina hästar har jag denna metod som favorit. Att i början av passet göra halter och övergångar med djupa andetag och lätta kroppsrörelser.

Mitt just nu favoritsätt att kunna utnyttja min mentala utveckling är genom visualisering. Det är något jag brukar använda mig av innan varje start, vid bangång. Jag känner mig både säkrare på banans gång när jag kommer in redo för start, men jag känner mig också mer förberedd. Effekten av visualisering blir nästan så att det känns som man gjort det innan. Med träning på detta har jag kommit till att kunna, inte bara se, utan även känna t.ex galoppsprång och hästens mun när jag visualiserar.

Så på bara detta år har jag utvecklats något enormt bara inom det mentala men jag har fortfarande en  lång väg kvar att gå.